Jens valpar är 12 dagar och jag ska försöka ta lite mer bilder på dem när de blir 2 veckor på fredag. Det händer ju inte jättemycket de här första två veckorna. Valparna äter och sover. Man börjar se små springor till ögon och de går några ostadiga steg. De verkar nöjda, jämna och starka. Mamma Jen tar väl hand om dem, men börjar bli lite rastlös och vill gärna göra något annat än att bara hänga vid valplådan hela dagarna. Alla valparna är inte placerade än, så det är bara att höra av sig om man är intresserad av den här kullen. Själv önskar jag att huset inte var så fullt av hundar…
Jen födde i natt fyra hanar och två tikar – precis som Win gjorde för drygt nio veckor sedan. Vi är jätteglada över att hon klarade valpningen själv (hon var värksvag förra gången) och att allt gick helt problemfritt. Lite besvikna över att det ”bara” blev sex valpar och att bara två av dem är tikar. Det är alltid så himla tråkigt att behöva göra potentiella valpköpare besvikna. Jag vet att det var många som hoppades på en tik från den här kullen. Två tikar till hade gjort allt lite enklare, men samtidigt är jag glad över fyra hanar – jag gillar verkligen hanarna från Jens första kull. Valparna blev förvånansvärt mörka med tanke på att både Jen och Epic har stora, hela kragar och vitt upp på knän och ljumskar. Jag antar att de tog svart färg från hane 3 som nästan är helt vit på kroppen (väldigt lik morfar Drift!) 😉 Alla valparna tycks vara svart-vita. Det ska bli så spännande att följa de här valparna vidare. Jen och Epic är två otroligt fina, trevliga hundar och alla valparna kommer att flytta till fantastiska hem om 8 veckor (men exakt vilka hem är inte helt klart än).
Får väl fortsätta uppdatera om att inget händer… Ingen valpning på gång, och inte heller någon parning. Jen är på dag 11 nu och jag tror att det var då hon parade sig med Loki. Här verkar det dock inte vara något höglöp än. Kärleksparet har lekt lite idag, men ligger nu och sover bredvid varandra.
Det är lätt att glömma att inte alla följer oss på Facebook. Därför tänkte jag dela med mig av nyheten här också. Jen började löpa i lördags. Alltså blir det parning ungefär samtidigt som Win föder sina valpar. Den blivande fadern har tagit det lugnt idag. Det har varit för kallt för att träna ute.
Väntan är olidlig när man är uppfödare. Väntan på löp, på parning, på dräktighetstecken, på födsel, på att ögpnen ska öppnas, på aktivitet, på leverans, på att valparna ska vara stora nog för att börja träna på får, på röntgenresultat, på tävlingsstarter… Och det är väl förmodligen därför det är helt beroendeframkallande.
