Det har varit en intensiv sommar, med många besök av valpköpare och deras fina hundar. Tyvärr har vi inte alltid kunnat vara hemma. Sista veckorna i juli gick åt till en biltur till Ungern där Squid och Epic tävlade på European Open i agility och sedan en knapp vecka i Finland där vi höll kurser.

När vi kom hem från Finland i måndags upptäckte vi att Win hade börjat löpa. Eftersom hon gick tom i våras är vi naturligtvis glada och förväntansfulla inför en kull nu i höst istället. Dock visade det sig bli svårare än vad vi tänkt när det gäller att hitta rätt hane. Vi har väldigt specifika och hårda krav när det gäller vallningsegenskaper. Det ska vara en hund vi verkligen gillar, som har den typ vi föredrar och som passar ihop med Win. Redan där faller de allra flesta bort. Sedan ska han vara trevlig, stabil och social också. Gärna lite utöver det vanliga.

Supermorsan Win!

Sedan är det ju det där med hälsa. HD är ju ganska lätt att kolla upp via vallreg/hunddata, relativt enkelt att göra riskvärderingar och kompromisser. De flesta avelshundar gentestas med tanke på CEA, och Win är ju fri från sjukdomsgenen, så där behöver man inte oroa sig. Men så är det de där sjukdomarna som både är allvarligare och som vi inte riktigt ved hur de nedärvs och hur förekomsten ser ut i olika linjer. Epilepsi, osteochondros och till viss del PRA. Det blir ett himla detektivarbete, och trots att man ibland tycker sig ha en hel del information så vet man ändå inte riktigt hur man ska värdera den. Det handlar ju inte bara om bra eller dåligt, utan också hur man tror att det kan passa med svagheterna i den stamtavla man har.

Ytterligare ett problem är att det är hål bakåt i många stamtavlor om man tittar på vallreg/hunddata. Det beror på att man kan omregistrera ISDS-hundar till SKK med enbart information om föräldrarna. Jag kan inte riktigt förstå hur det kan vara så. Alla ISDS-hundar har en stamtavla med många led (undantaget hundar som är registrerade på merit, men det är inte det det handlar om här), men den måste beställas och betalas för (alltså inget man automatiskt får med om man köper en hund, men inte heller en väldigt betungande kostnad). Att försöka hitta information om stamtavlor där endast ena förälderns sida finns med kan vara rätt så svårt, trots att jag borde kunna få Nobelpris i googlande.

Ibland känns det som att det vore enklare med lite mindre information. Och där blir man lätt lockad att använda en hund med en relativt okänd stamtavla. Visserligen vore det bra för den genetiska mångfalden i rasen, men frågan är om man kan känna sig tryggare när det gäller sjukdomsgener, eller om det bara är en falsk trygghet från brist på information. Är det någonting man kan vara säker på så är det i alla fall att det sällan blir som man har förutspått. Squid och Sarek borde till exempel vara en högriskkombination med tanke på OCD. Squids enda bror är opererad på båda sidorna och Sarek har två bröder + en mamma opererade för OCD. Deras åtta tjuvparningsvalpar närmar sig nu 12 månader och verkar, peppar-peppar, ha klarat hela och friska genom det första kritiska året.

Höglöpet närmar sig och med lite tur lyckas vi kanske hitta Mr Right till Win. Det finns enormt mycket att fundera kring och diskutera kring avel. En del saker blir rena gissningslekarna, men ibland verkar man gå på logiska minor för att man inte har tillräckligt med kunskap kring genetik och kanske framför allt statistik. Men det får bli ett senare inlägg. Dags att återvända till vallreg, google, youtube och jungeltelegrafen!